Vissa människor kanske skulle säga att den perfekta starten på en ny dag innebär; frukost på sängen, doften av nybryggt kaffe som letar sig från köket till sovrummet...solen genom persiennerna, en liten sval vind som drar över kinden som snabbt pareras av det mjuka dun-täcket.
Jag menar att den perfekta starten på en ny dag är; att åka till en krokodildamm och dra en gigantisk krokodil i svansen!
Vi startade alltså dagen med att klappa krokodiler. Jag har nog aldrig tidigare varit så alert som jag var den här morgonen...
...strunta i kaffet, jag har krokodiler!
Efter detta trevliga uppvaknande begav vi oss vidare till Burkina faso´s gräns där vi (till min stora besvikelse) bara stannade till, för att sedan vända tillbaka till Ghana. Jag firade vår lilla vända med en fransk kolonialist mango.
Vi puttrade vidare mot ett mycket intressant ställe, nämligen en uppsamlingsplats för de slavar som såldes under kolonialtiden. Slavhandeln på den här platsen pågick under åren 1704-1846. Under den här perioden samlade slavhandlare in människor i den norra delen av Ghana, för att senare skicka vidare dem till kusten och slutligen skeppa dem till olika delar av världen. Slavarna hölls fastkedjade vid träd på den här uppsamlingsplatsen i väntan på sitt öde.
Slavarna på uppsamlingsplatsen fick tillverka sina egna matskålar genom att stöta hål ur en klippa där de sedan fick inta sin matranson. Vid tiden för mat ringde slavmästaren i en klocka, då fick slavarna ta för sig av maten. När klockan ringde nästa gång var måltiden över.
När slavarna betedde sig illa, genom att försöka fly, blev det fastkedjade vid en sten. På den här stenen fick de sedan sitta i den stekande solen, utan vatten, utan mat och utan att stänga sina ögon. Om de inte kunde hålla ögonen öppna blev de straffade med piskan. Ofta ledde straffet till döden...
...då blev slavarna begravda i de massgravar som fanns i anslutning till bestraffnings-stenen. Jag är inte religiös, men stående vid den här graven bad jag en liten bön (för mig själv) om att dessa slavar ska få vila i frid och att alla utsatta i världen ska få leva i frid. Sedan började jag sjunga heal the world...nej, det gjorde jag inte, men det var en upplevelse.
Vi skumpade vidare. Nästa stopp var en helt annan historia om ändock en religiös sådan, i vissa hänseenden. Vi nådde en by uppe i bergen, där vi hittade en man som hade hela 18 fruar och en familj bestående av totalt 300 personer, är det inte helt fantastiskt!!!
Mannen hälsade oss välkomna och vi påbörjade vårt botaniserade. Vi hittade...
...en liten offer-sten där byns getter fick sätta livet till för en god gärning...
...ett kök...
...konst...
...kontaktannons? (Verkar rimligt eftersom människan har 18 fruar!)
Efter besöket i byn mottog vi en gåva från mannen med de 18 fruarna, i form av en get. Geten fick sitta längst bak i bussen. Nästa dag var både geten och en av frysväskorna försvunna, mysteriet fortsätter.
Innan det var dags för nästa vila svalkade vi oss i detta underbara vattenfall...notera korset i toppen av fallet. Detta var sannerligen en dag i religionens tecken.
Fortsättning följer...
Er tillgivna/Ellen
Förstår att du blev alert av krokodilerna. Hoppas ingen drar dig i svansen bara... Spännande läsning. Du skriver bra hälsar! Seven
SvaraRadera